Äntligen...

tittar solen in..
Men samtidigt orkar man inte bry sig om vad vi har 
för väder.
Kan ändå inte gå ut..
 
Tankarna malar in och ut hela tiden.
Idag är man i andra tankar..
Vissa stunder kunde man bara ligga och stirra rakt 
mot väggen.
Vissa stunder vill man kunna fixa lite,
men kroppen orkar inte..
Tankarna är inte med kroppen idag.
 
Era ord och minnen med er borde såra mig,
men inte kan jag bli det längre?
Ja man blir instängd istället..
Dessa ord m.m. etsar fast i själen och hornhinnan.
 
Ja vissa tror att jag är sur.
Är egentligen inte sur.
I själen blöder jag inombord.
I själen gråter jag inombord.
Men inte kan jag visa det..
Man blir glad eller en bitch.
 
Solen skiner in,
medan tiden runt mig stannar för stunden.
 
Hela tiden får man analysera..
Vissa saker vet jag inte hur trots man försöker analysera..
 
Enda jag vet är att jag alltid har fått anpassa mig efter andra.
I alla år har jag gjort det och inte kunnat få vara mig själv.
I alla år har jag ställt upp för alla dygnet runt.
Var alltid tillgänglig oavsett vilken tid det var.
 
Ja jag var kanske en bra lyssnare
Ja jag var kanske bra på att ge vissa råd
Ja jag var kanske bra på att ge ordvitsar m.m.
Ja jag kanske var bara något de kunde kasta skit på.
Ja jag kanske fanns där bara för att andra inte kunde
Ja jag kanske var bara något de kunde utnyttja 
Ja jag kanske var bara en bank..
Ja jag kanske var godtrogen.
 
Jag hade alltid strävat efter ordvitsen.
" Att förstå allt är att förlåta allt "
 
Hur oavsett någon hade behandlat mig hade jag
alltid försökt förstå och förlåta.
 
Kanske borde jag inte göra det?
Kanske borde jag inte ställa upp för någon mer?
Kanske borde jag ta avstånd från de?
Kanske borde jag sluta finnas dygnet runt för de?
Kanske borde jag sluta lyssna?
Kanske borde jag sluta ge råd m.m.?
Kanske borde jag sluta vara godtrogen?
Kanske borde jag sluta försöka förstå?
Kanske borde jag sluta förlåta någon?
Kanske borde jag sluta tänka på alla?
Kanske borde jag sluta finnas för alla?
Kanske borde jag inte finnas?
 
Ja det är så mycket man reflekterar över och analyserar.
Nu när man är i " fängelse " även om man är hemma
då är det nog kanske man märker vilka sort folk är och vad jag hade gett och se vad man hade fått tillbaka.
 
Frågan är om det går att göra de jag kanske borde?
 
Snart minns man knappt när man sov gott
Snart minns man knappt när man åt sist
Snart minns man knappt när jag skrattade sist
Snart minns man knappt när jag var mig själv
Snart minns man knappt någonting?
 
Det sägs att ljusa tider kommer..
När ljusa tider kommer, men det varar aldrig.
De kommer bara då och då
Gång på gång krossas drömmar om man har.
 
Gång på gång när man är glad ska någon alltid sabotagera.
Gång på gång när man vill göra hindras jag
Gång på gång när man har planer dyker det upp något
Gång på gång när man får motivation krossas de.
 
Man får flashback gång på gång.
Minnena luckras mer och mer.
Kanske är det bara för att jag analyserar och reflekterar ständigt?
Eller var det ma/mf som fick minnena komma fram?
Visst har jag analyserat tusen gånger.
Men det här gång är det varje minut.
De jag förträngt börjar komma fram.
 
Ni som hörde av er till mig och tyckte att det var strongt av mig att skriva sånt i bloggen.
Jag skriver bara för min egen skull.
Jag orkar inte låsa bloggen då det inte går att låsa vissa inlägg.
Sedan är det ju så mycket med fördomar och tabu, till och med felaktiga rykterna är det lika bra att inte låsa bloggen.
 
Om det är strongt vet jag inte om jag verkligen kan hålla med er.
Inget sånt man tänker på att man kanske outa sig.
Men inte outar jag mig.
Hade jag gjort det hade varenda detaljer kommit fram.
 
Fick även en fråga av en om min sambo inte bryr sig om mig och inte ser hur jag mår etc. och om jag inte litar på honom.
Som jag tidigare skrev några gånger att det inte handlar om honom.
Han finns alltid där för mig tror jag säkert.
Nu kommer ni att tänka : tror ?
Han ställer alltid upp för mig när han kan.
Att finnas och ställa upp är nog samma sak eller inte.
Ber jag honom något skulle han säkert finnas där för mig.
 
Men som jag sist skrev i min förra inlägg är han mannen i mitt liv.
Tror ni att jag vill lasta över honom hur jag mår m.m.?
Nej det är klart att han ska bara vara min sambo som älskar mig och inte ska tänka något på mig.
Visst kan han se i mig om det är något.
Men inget jag vill tynga honom med något.
Som jag skrev sist är att jag är som jag är.
Han är den enda som känner mig utantill.
Vi förstår varandra även om vi inte behövde säga något.
Vore konstig om vi inte gjorde när vi nu till sommar varit tillsammans i 20 år?
 
Att bara finnas vid min sida räcker ju.
Vad mer ska man kräva?
Ska det inte vara villkorlöst kärlek?
Vad kan han annars göra?
 
Det här med tillit.
Det är klart att man har tillit till honom.
Att lita på..
Det är klart att jag litar på honom.
Men som sagt har det inte med saken att göra.
 
Sedan undrade en via privat meddelande hur folk kunde bara sprida runt felaktiga rykterna och undrade vad för folk jag umgås med.
 
😊
För er som inte vet vem jag är.
Ni som inte är i vår värld.
Värld låter konstig men orkar inte vara tydligare.
 
Ja jag föddes som gravt hörselskadad..
Under skolåren fram till idag har jag levt som döv.
Ja döva är i en liten grupp.
Samma som om man kan jämföra med de som bor i mindre ort och byn.
Då snackar en del gärna om andra även om de är nära.
 
Sen har jag inte kunnat blogga vad som helst då jag hade alltid tagit hänsyn mot andra.
Min sambo är helt döv,  han har en döv familj.
Därav hade jag varit låg med bloggande i alla år.
Sen fick jag frågan om vem gör för vems skull.
Under 1 år har jag fått brottas med funderingar m.m.
Ja jag ska väl göra för min skull ?
Jag ska ju också få må bra och inte bara dom?
Jag ska ju kunna göra vad jag vill utan att jag ska behöva begränsa mig?
T.ex vill jag vara med i en porrscen eller bli en strippa.
Ska jag behöva avstå bara för att?
😊
 
Och att göra ett personlig angrepp i min blogg skulle det aldrig falla in i mina tankar.
Att skada de jag älskar skulle aldrig falla in i mina tankar.
Hela här i min blogg handlar bara om mig själv.
Skulle det även handla om någon så kanske någon kan känna sig träffad, inget jag kan rå för.
Men att skada skulle jag ej kunna.
 
Sen här med om min sambo vet att jag har blogg?
Det är klart att han vet att jag har blogg.
Klart kan han läsa i min blogg.
ingen hemlighet för honom har jag iallafall.
Min blogg länkas ibland till min facebook.
Vad han anser om att jag har blogg,
ja han vet att jag älskar att skriva.
Skrev mycket i papperblock innan bloggsajter kom.
Papper och penna hade alltid varit mitt liv.
 
Ja han vet att jag har såna tankar.
Inte skrattar han som vissa.
Han vet ja för det är ju ingen hemlighet.
Han märker även.
Ja han vet och han vet att jag inte fullbordar det då han vet att jag inte kan göra så mot honom.
Han vet att jag älskar honom och ställer upp för honom i vått och torrt och han vet att jag alltid finns där för honom och backar upp honom när han behöver.
 
Nu kommer vi fram till det som en frågade om min inlägg angående skyddande.
Ja jag kommer alltid skydda honom.
Men jag blandar inte in i mig när det gäller konflikter m.m.
Det där är det skillnad.
Att skydda honom kan ju vara så att när något som är en börda skyddar jag honom och bär börda själv.
Skulle göra allt för honom samtidigt finns det gräns.
Men annars bokstavligen ja.
Ja listan är långt.
Han är bäst på alla sätt även om han har sina brister.
Till och med jag och ni också. 😊
Ingen är perfekt. 😊
 
Kan sitta här och skriva i timmar men det får bli fler gånger sen.
Vem vet när nästa kommer.
Kanske idag?
Kanske imorgon?
 
Glöm inte att det handlar bara om mig och inte min sambo.
 
Älskling, om du läser det här är du mannen i mitt liv, själfrände, livskamrat.
Älskar bara dig och ingen annan.
Så länge mitt hjärtans lågan brinnande för dig brinner.
Så länge blodet forsar runt i ådror och hjärtat bultar.
Så länge jag lever..
Älskar dig mer än själva livet.
Det vet du.
Kommer alltid stanna vid din sida även om vägen dit är inte slut än.
Vi har genomgått så mycket tillsammans ang. barnlöshet m.m. 
 
Vägen är lång och hoppas vägen aldrig tar slut.
Vi kommer alltid korsa så många vägar tillsammans.
Varje steg 
Varje andetag
finns jag vid din sida in till döden.
Det vet du ..
 
Några hade sagt att dom har märkt att jag inte hatar någon och verkar älska alla.
 
Ja jag kan inte hata någon, ett hat är ett stark ord.
Det krävs så grymt att kunna hata någon.
 
Men inte älskar jag alla.
De som är närapå i mitt liv kan man inte hata 
eller avsky?
Alla oavsett är lika värda.
De onda då?
Det beror på vem dom är.
Men alla har ond i sig.
Fast många har ju spärrar.
Alla kan göra hemska saker,
men inte är det alla som gör.
Det är för att många har spärrar.
 
Ja det finns de som är ondskefull.
Känner enstaka som är så ond.
Ond kan betyda olika.
 
Ja än så länge hatar jag inte någon.
Tycker det är tråkig att många missbrukar ordet HAT.
 
Sedan har jag som ni alla åsikter..
Det är mänsklig att fela det också.
 
Visst kan det störa mig på andra.
Men jag dömer ingen.
Jag lär känna personer först innan jag kan yttra något om någon.
De som känner mig vet att jag ogillar prata om andra.
Andra sköter sitt egna.
O vi vårt egna.
Har vi något problem är det enbart vårt och ingen annans.
 
Ja jag är ..
fördomfri..
Har även åsikter jag med.
Och tänker alltid på andra först och främst.
 
..
 
Nej nu har jag säkert skrivit mycket.
Det är bara att scrolla vidare om det är för mycket.
Glöm inte att det är min blogg och jag skriver bara för min skull. 😊
 
 
 
 
 
 
Funderingar - Livet - tankar
Ina

Fin skrivet 💕

Svar: ❤❤
Madilly