Kaos..
Tankarna malar in och ut.
Tankarna och känslorn brottas.
Ingen sinnens ro här inte.
Allt är så rörigt och kaos inuti.
Allt har gått så fort.
Familjen i sorg.
Ja han somnade stilla in i söndags kväll.
Vi hann inte i tid, då vi var på väg dit.
Viktigaste var att han inte var ensam, han hade min ❤ syster hos honom vid hans sida.
Nu slipper han ha ont.
Vi fick se honom innan de hämtade honom.
Så overkligt och inser att efter den dag kommer att förändra allt.
Så tomt.
Sen i söndags bitti när jag vaknade har det etsats fast tills idag dessa ord.
Vad det betyder eller varför vet jag inte.
När jag vaknade med i söndags bitti, det kändes så verkligt.
Jag och karlen sa hejdå till honom och jag sa till honom att vi kommer snart igen/vi ses snart igen och gav honom en kram, han levde ju och satt i köket, dessa ord; vi kommer snart igen etsar fast.
Vet inte vad det betyder eller varför.
Just nu denna känsla är att jag aldrig kommer vilja fylla år.
Sista gång jag fyllde år förra året.
Ja vi fyller annars år samma dag.
Kom hem i natt efter att ha varit i den hus utan honom.
Det kändes konstig att vara där när han inte var där.
När jag vaknade imorse och fick se kalender på bordet.
Ja det var i söndags vi var hemma sist.
Den kväll somnade han in.
Ja jag vet inte om han visste att något var fel med honom, men det tror jag.
För det måste ha gått så långt tid.
Det gick så fort från prover tills vi fick veta dödsdom och det gick bara några få veckor tills sista andetag.
Det var även jobbig hos begravningsbyrån igår.
Det kändes skönt att få komma hem till egen krypin samtidigt är man halv.
Då jag är långt ifrån dom.
Det dröjer inte länge tills vi åker dit igen fast det sker begravningen då.
Tack till er alla som har sänt era tankar och hälsningar till oss i familjen. ❤
Och jag läser ibland på era meddelande, ingen ork svara för det mesta.
Han har en minnesida hos Fonus om ni vill skriva eller tända ljus.
Ha en bra kväll ni allihopa.