Dagar...
går och går.
Snart är augusti år 2018 ett blott.
Men inte för en del.
Vad snälla människor man knappt känner hade sänt några gratis sticklingar till mig med posten.
Snart är det överfullt här när vi bor litet och har bara 2+1 fönster i söder.
Det löser sig sen.
De är så fina, och vi får se om jag är duktig på att sköta de då de ej ska vara torrt m.m. 😉
Snart fyller mannen i mitt liv 40 år.
Ja 20 år sen blev vi 2 mot världen, mot alla odds 😉
Så mycket som ska planeras in.
Får se hur mycket jag kan klara av.
Har en som gärna hjälper mig dagen innan.
En annan har erbjudit sig igår att hjälpa mig om jag behövde några hjälp.
Tack till er 2 ❤
Ja det kanske verkar vara konstig.
Det är imorgon jag kommer bli plågad.
Det är imorgon jag fasar för.
Det är imorgon jag helst vill slippa
Sen är det lite svårt och jobbig att inte kunna göra vad jag vill.
Är ju den typ som lätt blir rastlös av att bara vara stilla.
Först och främst är det smärtorna jag inte klarar av.
Sen skickas det till patologen och se vad för dos m.m. man får efteråt och vi får se hur mycket det kommer att finnas kvar eller mindre.
Ja så är det om man bor i stora staden så svaret kommer att dröja.
Ja jag ser fortfarande frisk ut.
Inuti är jag egenligen inte frisk enligt provsvaret.
I början kändes det knappt något alls.
Efter att ha avbokat sist började det verkligen smärta och fick leva på treon och hade velat få morfin.
Inte fick jag morfin.
Fick härda ut och det är dags imorgon.
Ingen återvändo.
Nu borde jag lägga mig vid det här lagret.
Men jag kan inte sova.
Nervositet, tankar malar in och ut,
känner mig stressad det med när vi inte är klar med en del sysslor.
Vi får se hur det ska lösas sen. 😉
Ja vi får se hur jag kommer må imorgon.
Ja jag överlever..
😊
Lägger ut lite bilder här som har tagit under de veckor.
Får lägga upp fler nån annan dag.. 😉
God natt var än ni är och hoppas ni sover gott inatt och ännu bättre sömn än vad jag lär få 😉