Fuck Cancer

Hur tar man sig igenom detta?
Ja det var inte några få veckor sen man fick sms att min pappa har cancer och nu har han ytterligare.
 
Vi var där över dagen och hälsade på förra helg efter flera om.
Att se han så dålig är man inte van vid.
Är inte van vid att se han inte klara ngt själv.
Inte trodde man att han skulle bli sjuk just nu.
Trodde att han skulle finnas i 20 år till.
 
Vi kommer att åka dit snart, men frågan är om det är bara över dagen, eller sova över en natt.
Ja vi får se när den dag är kommen.
Sen är det inte heller lätt när man inte bor nära.
 
Jag är sån som inte klarar se någon bli sjukare.
Ja jag är sån som inte visar ngra känslor för någon 
Ja jag är sån som drar mig tillbaka och stänger in mig själv.
 
Allt är så kaos just nu.
 
Tankarna och känslor brottas.
Allt är så kaos.
Så man varken vet in eller ut.
 
Önskar att man inte kunde kännas vid något alls.
Önskar man kunde ta emot allas smärtor, förtvivlan, oron m.m.
 
Det är en fel tid, men det finns aldrig rätta tillfället.
 
Ingen sinnens ro.
Livet runt leker medan ens stannar för stunden.
Livet passerar runt medan ens liv har stannat
Dagarna passerar
Tiden passerar medans ens har stannat.
 
Det sägs att tid finns, finner ingen någon tid.
Det sägs att livet finns, finner ingen liv.
Det sägs att alla sår läker, inga sår har läkt
Det sägs så mycket, finner inget av dom.
 
Ingen tid att sörja själv det man nyss mist.
Ingen tid att läka det man nyss mist.
Den sorg som alla gånger bär man själv ensam.
 
Känner man lyckan krossas den lika fort som den kom
Känner man glädjen krossas den lika fort som den kom
Som om vinden kom och sköljde bort allt på noll tid.
 
Ibland önskar man man kunde dra någonstans och bara vara utan att tänka på något allt shit som har hänt/händer vilket det inte går.
 
Allt är så kaos.
All tankar och känslor brottas.
 
Mannen i mitt liv. ❤
Är så tacksam att han finns i mitt liv den jag älskar mest av allt även saknaden efter honom är stort.
Typiskt när det händer ngt.
Är så tacksamt att vara älskad av mannen i mitt liv.
Han är mitt ljusa punkt även när jag är frånvarande.
Utan han skulle jag inte vara här.
 
Ni som finns i mitt liv.
Ibland kan jag vara frånvarande, men jag vet inte hur långt tid det kommer att ta.
Men det är bara att hojta och se om jag fortfarande andas 🙂
Vilket jag säkert gör.
Men det finns stunder man är helt off.
Då är det bara de få jag ty mig till.
 
Har tappat bort vilka dagar och tid det är.
Och om ni har hojtat till och inte har hört något från mig var det inte så som om jag skiter i er.
Har mina dagar jag glömmer bort vem som hade hojtat till.
Bara att hojta igen..
Men räkna med att vissa som är drygt orkar jag inte svara tillbaka.
 
 
 
Ha en underbar kväll/sommar ni allihopa.