Tankar..
I skrivande stund ösregnar det där ute.
Hösten är här för att stanna innan vintern kommer.
Tända ljus har man börjat med här hemma.
Även om det är jobbig med att ha tända ljus.
Mysig hade jag alltid tyckt det var.
Men nu är det ibland bara så sorgsen att tända ljus.
Då man tänker på de som inte är kvar hos oss varje ljus man tänder.
så många man mist under de åren.
De som inte finns i livet.
De är stor saknad.
Tankar malar in och ut hela tiden.
Ibland känns det som om jag är bara ett luft.
Tiden går och går,
men livet stannar ibland för mig.
Fotfästet på jorden ibland är löst.
Det är så mycket jag vill
Men ibland tappar man lusten att göra det jag vill göra.
Motivationerna tappas bort fortare.
Än har jag inte fått motivation med en del jag brukade göra innan allt hände.
100 % in i vardagen har man inte riktigt kunnat komma ännu.
Trots det har gått 1 år sen.
För mig försvann en del.
Dessa kan aldrig bli som förut.
En del är inte som förr.
En del kan aldrig repareras och bli hel igen.
En del stör mig.
Vissa säger att de är ensammaste
Vissa säger att de är ledsnaste
Vissa säger att det är jobbigaste för de.
Ja de vissa som borde uppskatta det de har.
Ja de vissa som borde inse att de inte har det värre än andra.
Ja de vissa som borde se omkring sig.
En sak kan jag säga att jag är ensam, ja.
Fast jag är inte ensammaste här på jorden.
Men jag är ensam ja,
i mina tankar och omgivningen.
Att jag är ledsen betyder det inte att jag är den enda som är ledsen.
Även om det kan kännas.
Att jag har det jobbig beror det ju på en massa..
Men inte har jag det jobbigaste än någon annan.
Visst har jag vissa, men en hel familj har jag iallafall inte.
Men ni för tusan som har familjer, ni borde vara jätte glada och
uppskatta det ni har.
Ni har folk som tänker på er.
Ni har folk som älskar er.
Det är det som stör mig..
Så arg kan jag ibland bli när vissa säger det när de verkligen har folk runt om sig som älskar de.
Så ledsen kan jag ibland när vissa säger så och så när de borde se runt om sig.
Nu kommer nog några säga att jag har familj.
Ok, visst har jag familj på papperna.
Men har jag?
Har bara vissa kvar.
Är det jag som har valt ?
Så är svaret NEJ!
Familjen är splittrad.
Vissa har jag kvar,
enstaka pratar jag med dagligen,
enstaka pratar jag med ibland,
enstaka pratar jag inte med något alls,
Sorglig, men sant.
Inget man har valt.
Visst har jag mannen i mitt liv som jag älskar, dyrkar m.m.
men om honom ska vi inte prata.
Det är så mycket jag vill skriva.
Men ibland kan man inte skriva så mycket för det finns några
som missuppfattar alltid allting.
Så trevligt att vissa kan känna sig träffad när man inte ens frågar mig innan
de går bakom ens rygg.
Underbart eller hur?
Vissa dagar är jag helt off.
Ibland beror det på vissa att man är off.
Min attityd beror på hur man är mot mig.
Min attityd är inte alltid rara, det beror helt på de själva hur man
möter mig, hur man säger till mig, hur man behandlar mig,
hur man beter sig mot mig och andra.
Min tid för vissa är inte värda att lägga på.
Vissa tror att jag hatar vissa.
Man borde känna mig jätte bra för jag kan inte hata någon.
Inte ens kan jag hata vissa som skadade och sårade mig.
Känner ingen agg för vissa.
Men jag kan ogilla någon, men de pratar jag då ogärna om.
De är inte värda att prata om.
Man bara går vidare.
Att avsky någon kan jag.
Men inte visar jag alltid det.
Ja attityden är det som avgör.
Sen ska alla sluta jämföra med någon hur dålig de mår, att vara ensammaste m.m.
Jag kan skriva en massa hur det känns, hur det är att leva, hur det är att vara m.m.
Men jag jämför aldrig mig med någon som är ledsen m.m.
Det förstör en och det förstör de andra i omgivningen som vissa gör det.
Jag kan bli frusterande ibland att inte kunna skriva vad man vill.
Vissa är ändå inte värda att skriva om, men vetetusan.
En del har tur som kan skriva vad som helst medan jag måste oftast begränsa mig och akta mig för vad man skriver.
Annars kukar det upp i taket i onödan då vissa tolkar alltid något annat än vad jag verkligen skriver om.
Så kom ihåg vad ni säger och inte ge någon dålig samvete eller vad som helst.
Det förstår ni iallafall.
Allt handlar inte alltid bara om en.
Glöm inte detta.
Glöm inte bort andra också.
All kärlek till er oavsett vem ni är som läser..
Ni som är i mitt liv,
Ni är saknad..
Er älskar jag också.
Lovely...
Ha en underbar regnig kväll :)
PS.
Råkar ni känna er träffad, så är det inget jag kan göra något åt det.
Men fråga mig först innan ni går bakom ens rygg som vissa brukar göra.
Ta alltid på fakta först innan man kan yttra sig något.
Ja det kan vissa inte, tyvärr men vissa lär tro helt fel i onödan :)
Det är inte värt det heller , eller hur? :)
DS.