Madilly

Utifrån ser jag helt friskt ut.

Men enligt provsvar är jag sjuk.

 

Så konstig det kan bli att man mår bra..

Känner knappt någonting.

Några symptom har jag knappt.

 

Att man verkligen kan dö en dag om man inte behandlas i tid?

Att man verkligen kunde bli sjuk enbart på grund av sex.

Det är så svårt att ta sig till dessa.

 

Det är en dilemma jag befinner mig i just nu.

Har läst så många historier som har varit med om det och enda jag kan hålla med de om att det är så dålig information från sjukvården.

Man får alltid söka efter svar, hur m.m.

 

Ja det är inte långt kvar dit jag ska dit.

Sedan får man veta svaret cirka 6 veckor efter,

är det ingen brådskande då ska man genomgå cellbehandlingar mellan augusti och september.

 

Får jag bestämma själv avstår jag från all behandling.

Jag vet att man kan dö av det en dag.

Men det jag har kan upprepa igen sen.

Bortkastade tid?

 

De mina närmaste vill jag inte ska avstå.

 

Jag är inte rädd för att dö, men jag är jag som hela tiden tänker på andra i första hand.

 

För vems skull? 🤔

Samtidigt är det nu en fel tid att vara sjuk.

Är inte klar med vissa saker ännu.

 

Enligt sjukvården är jag sjuk 

Men jag mår bra, tänk vad de kan luras en och det krävs proverna för att kunna synas.

 

Hade jag barn hade jag garanterat genomgå all behandlingar som erbjuds.

 

Jag vet att jag har varit mycket off.

I sommar ska vi umgås med några som vi ses sällan.

Det kan vi behövas tanke på all sjukhusvistelser m.m. under 1 år.

 

Tidigt i morse var jag på halvårskontroll.

Blottade ut mig och blivit klämda av maskinen.

😊

Ja mammografi.

Tack o lov att dagens klämmer inte hårt.

Karlen hade äran att få se hur det ser ut.

Som en världskarta.

Blodåder m.m. 😊 

 

Ja jag är van att blotta ut mig inför läkarna.

Det har blivit alltför ofta och man till slut ibland känner  jag mig att min kropp är inte min kropp längre.

 

I dilemman är det några beslut man ska ta och även fundera på vems skull jag gör för.

Det är så mycket man grubblar..

Även har man funderat kring begravningen.

Det kanske låter så hemskt att man tänker på det.

 

Det är nog mitt sätt, min försvarmekanism, att vara beredd på allting.

Allt både gott och ont.

O allt kring livet och framtiden och vi får se

vart det slutar.

Då, nuet, framtiden m.m.

 

Skulle en enda tår rinna nerför kinden vad än händer är det för min livskamrat, min bästa vän och livskärlek.

Min själfrände, en som alltid hade funnit där för mig från första stund vi sågs för första gång.

 

Hur än det kan verka vara konstig att någon kunde tänka så.

Även har man googlat ihjäl.

Till slut kan det kännas ..

Ja så mångas upplevelser jag läst var mest otur enligt sjukvården.

 

Enligt sjukvården, 1177.se gör det inte mycket ont m.m.

Ja alla är olika.

Men smärtor är inget man klarar av längre.

 

Man vill bara att hela karusellen ska ta slut,

inga läkarbesök mer

Inga prover ska tas mer.

Ingen ska röra mig mer.

 

Bara låta allting vara och ta en dag i sänder.

Och bara leva som vanligt.

Och bara låta naturens gång.

Dör jag då dör jag.

 

Ja om jag bestämmer att avstå från all behandlingar då skulle jag bara låta allting vara.

 

Men mannen i mitt liv vägrar .

Vissa vägrar..

 

Jag vet att jag gör allt för mannen min i mitt liv.

Men att ha läst och läst andras historier och prognoser m.m. gör så att man undrar vems skull man ska leva för ?

 

Så nästa vecka ska jag kontakta dom och gå igenom funderingar m.m. 

För några månader sen visste man inte så värst om det här område.

Efteråt läser man mkt. och mkt bra info på engelska men inte haft ork att läsa mellan rader och översätta till svenska i mobilen så det fick duga med olikas upplevelser m.m. Annars var det inte mycket bra info på 1177.se 

 

Ja som sagt får tiden utvisa.. 😊

 

 

Nu e helgen här så blir det en lugn helg då karlen ska jobba

Hoppas ni får en underbar helg med sol och värme. ❤