Månader..
Oj det var månader sen man var inne och bloggade sist.
Hade tänkt några gånger blogga, men det blev uppskjutet.
Vissa gånger för att inte skriva ngt som kan såra någon.
Vissa gånger hade jag påbörjat, men avslutade aldrig och raderas varenda gång man loggar in.
Men jag lever fortfarande.
Trots livet är skört.
Så försöker man bara överleva för dagen om dagar är jobbiga.
Sakta tillbaka till vardagen har man återgått till.
Det märks nog hos oss när man kommer och hälsar på oss att det inte var oss likt.
Men nu denna sommar är det inget som är viktigt.
Fixar nog när vi kommer hem.
Vaddå när vi kommer hem tänkte ni nu på.
Kommer att blogga om det någon dag.
Vem vet om det dyker upp redan idag.
Månader har varit jobbig med begravningen, minnen, ja listan är lång.
Det går upp och ner ibland.
Det är denna år som är jobbig.
Samtidigt har vi hunnit åka iväg till Örebro, Norrköping, Vadstena, Ullared på sistone.
Det hade vi behövt även om det finns stunder man inte orkar med någonting.
Tidigare var man mycket ledsen nästan varje dag.
Nu kunde jag ibland vara ledsen, även Vissa stunder kunde man gråta,
Vissa stunder kunde man le åt minnen
Vissa stunder kunde man sakna mkt.
Svärfars begravningen var fint, även om det var jobbig så var det fint.
Nu är våra pappor inte hos oss, det känns fortfarande konstig.
Jag vet att de inte är kvar hos oss längre.
För nåra veckor sen var vi till pappas bank och avslutade hans konto för gott.
Så konstig och ledsamt att allt med honom är klart och avslutat helt.
Och allt är avslutad och inget mer papper, räkningar m.m.
Med tiden kommer man inse att de verkligen inte finns kvar längre hos oss.
Som om pappa jobbar när man kommer dit och att svärfar snart skulle komma hem från sjukhuset trots månader har gått.
Kanske beror det på att det är fortfarande ofattbart att vi inte har våra pappor kvar i livet.
Kanske beror det på att det gick så fort för dom, inte mycket man hann med.
Ja denna år är jobbigare.
Kalas, sommaren m.m. utan dom för första gången.
Så mycket som är för första gången utan dom i år.
Ingen av dom var/är med.
Första kalas,
Första vår
Första sommar
Första jul
Utan dom.
Allt är inte som förr speciellt för mig då mycket som klipptes av på en gång.
Livlinan man inte trodde skulle klippas av på noll tid.
Kommer att sakna en massa vilket man redan saknar.
Karlens sida,
Ja, karlens bror & hans familj flyttar till min älskade Närke.
Nya förändringar och vägar för dom.
Avundar de lite grann då man sj vill bo i Närke 😉
Det ska nog gå bra för dom.
Förstår dom varför de flyttar dit då det ska finnas många möjligheter för deras yngsta tös därborta.
Tur att man ibland kan träffa dom.
Även om vi inte kan ses ofta.
Kanske återvänder vi till Närke en dag.
Men inte nu iallafall.
Karlen har sin jobb här även om det är mer möjligheter för oss därborta.
Jobb är viktigaste av allt.
Vi kommer nog att bo kvar i Gothenburg i några år till, skulle inte förvåna mig att vi bor kvar i många år till.
Även om man inombord är ledsen varje gång man åker från Örebro/Närke och saknaden sätts igång på en gång när vi lämnar staden/närke, men tröstar mig själv varje gång att vi ibland kommer ju tillbaka och hälsar på.
Har mina nära & kära därborta i Närke som man inte träffas mycket.
Har även mina vänner, speciellt barndomsvänner därborta som jag håller kärt vid.
Så man lever för dagen och ser vad dagen har att erbjuda.
Ska försöka lägga upp lite bilder sedan som har tagits under våren.
Hoppningsvis kommer det med i nästa inlägg.
Lev för dagen, imorgon kan det vara sista gång.
Det försöker jag göra även om det inte är lätt.
Bara omgivningen mår bra då är jag glad.
All kärlek till er alla ❤️